Då och då använder jag ordet strateg om mig själv. En som arbetar med utveckling. En utvecklingsstrateg. Frågan är vad det kan betyda? Och vad en sådan gör?

Det första en kan behöva reda ut är vad som menas med strateg. Som med mycket annat i näringslivet har begreppet tunnats ut till att det nästan tappat sin mening. Vi har strateg-inflation. Vilket jag mest tillskriver vår allmänna strävan efter tjusiga titlar och att det även blivit ett sätt för arbetsgivare att ge lite mer betalt till viktiga medarbetare, utan att ge chefsroller. Det senare är bra eftersom alla varken vill eller ska vara chefer. Men kanske ska vi reservera rollen strateg till de som verkligen har sådan kapacitet – och matchande arbetsuppgifter.

Jag har landat i att står kvar i benämningen strateg för delar av mitt arbete. Lite för att fortsatt visa vad den typen av arbete verkligen innehåller. Jag tänker att det finns tre förmågor som en strateg behöver ha. Det första är att navigera komplexitet, det andra att hantera osäkerhet och det tredje är att arbeta med längre tidshorisonter. Ett annat sätt att uttrycka det är att en strateg arbetar med det som ännu inte finns i en verksamhet. En strateg löser inte problem som finns idag, utan arbetar med att tillvarata morgondagens möjligheter. Det här är en väldigt viktig distinktion. Tycker jag.

Strategen är en kreativ typ och använder hela sig i sitta arbete, inte bara hjärnan. En nyckel är att skapa tillgång till det som på engelska kallas “spaciousness”. På svenska kallar jag det sinnesrymd. Det är i det fältet sann innovation och förnyelse kan uppstå. I de styrda tankebanor vi har i vardagen tänker jag att vi som bäst får till inkrementell utveckling, och inte kan göra de språng som behövs för att något helt nytt ska uppstå. Det ena eller andra är inte bättre eller sämre, men det är väsentligt att kunna förstå skillnaden och agera ändamålsenligt efter de behov som finns. 

En strateg är med nödvändighet mer av en generalist än en specialist. En bra strateg rör sig i omvärlden, tvärs över discipliner, i verksamhetens mellanrum, ser kopplingar, samband och möjligheter. Strategen belyser också risker, både i det befintliga och i de möjligheter som studeras. Jag skulle säga att en bra strateg är mer av en idéperson än en genomförare. Men är absolut ingen flummis som inte förstår genomförande i verksamheten. Tvärtom. Däremot finns det i allmänhet de som är bättre lämpande för det arbetet, på samma sätt som strategen är bättre lämpad att just vara strateg. 

Det som skiljer en riktigt skicklig strateg från en ordinär strateg är samarbetsförmågan. Och med det är vi tillbaka till förmågan att navigera komplexitet, osäkerhet och längre tidshorisonter och få något på plats. Implementerat. Inte sällan finns en palett av intressenter och en systemkontext som i varierande grad välkomnar nya initiativ, förnyelse och innovation. Strategen står pall när processen obönhörligen tar en annan väg än planerat, löser upp målkonflikter och kanaliserar energi mot resultat. 

En utvecklingsstrateg då, vad är det för en sort? I någon mening arbetar alla strateger med utveckling, men det kan ofta vara knutet till ett fält eller sakområde. T ex energisystemet eller e-handel eller kompetensförsörjning. En utvecklingsstrateg arbetar strategiskt med en verksamhets utvecklingskapacitet. Belyser om den är ändamålsenlig, ser om den behöver förändras och vid behov är med och designar och stödjer den förändringen. Det handlar ofta om att studera organisatoriska system och processer, t ex syftet, arbetssätt, kultur, kompetens, ledarskap, medarbetarskap, incitament, roller, osv. Det yttersta syftet är att säkerställa att verksamheten är så väl anpassad som möjligt till det sammanhang den verkar i, framförallt på längre sikt. I min bok är detta ett ständigt pågående arbete, inte något som görs som punktinsats mer år emellan.

Avslutningsvis vill jag belysa skillnaden på utveckling och tillväxt. Alldeles för ofta rörs dessa begrepp ihop, vilket försvårar djupare förståelse och leder till ineffektivitet. Tillväxt handlar om en ökning i den fysiska världen, t ex storlek, antal eller volym. Vilket skapas genom produktion. Utveckling handlar om en förbättring i den inre världen, t ex kvalitet, förmåga eller kompetens. Vilket skapas genom lärande. De är alltså olika saker, och ska hanteras olika. Tillväxt kan uppnås utan utveckling. Utveckling kan skapas utan att det blir tillväxt. Att få dem att samspela harmoniskt, likt yin och yang, är nyckeln till hållbarhet. Min övertygelse är att det förutsätter att vi ser utvecklingsmål som ledande och nyckeltal för tillväxt som följande.